• Angelica Tärnsby

Onsdag morgon: Tankar om trakasserier på plattformen Facebook



Godmorgon vänner, hoppas ni sovit gott inatt och vaknar till strålande sol. Här i Norrtälje skiner solen och kaffet smakar himmelskt. Sitter och småtittar lite på TV4 nyheterna, det pratas om att en polis har begärts häktad för koppleri. Den här världen vi lever i och alla människor som inte kan sköta sina kort rätt, efter ett dumhuvud kommer ett annat.. it's a never ending story.


På tal om att inte sköta sina kort rätt - Facebook! måste säga att jag verkligen hatar den plattformen många gånger trots att jag dagligen är aktiv där pga. gruppen jag administrerar. Känns som det är en plattform där resterna hamnat. Människor som skapar drama med allt och alla istället för att göra något konkret med sina liv. Dom hänger ut och förstör varandras liv. Finns t.om de som väljer att anmäla lajvare och medlemmar till socialtjänsten, försäkringskassan osv. Allt för att förstöra för andra människor dom inte kommer överens med på nätet.


Det säger mer om de människorna än de som blir trakasserade. Tycker det är sorgligt att folk ska behöva känna sig otrygga varje gång dom loggar in på nätet, framför allt på Facebook. Vad får man ut av att sabotera någon annans liv? Sover man bättre om nätterna, får man medaljer att samla på som man stolt kan visa upp till sina när och kära, får man en löneförhöjning?


Problemet är att ingen får ut någonting förutom huvudvärk, möjligtvis att dom har en liten klan med Facebook-anhängare som tycker dom är skit coola och tuffa som bevisat att dom kan kontrollera andra människor på nätet - Vilken eloge, riktig merit att ta med på sitt CV. Vilket värdelöst liv, tänk att vakna upp varje morgon och tänka: Hmm vems liv ska jag sabotera idag, Vem familj ska jag kontakta och hota, vem ska jag hänga ut på hela nätet så tusentals människor skapar ett drev med hat gentemot? Vilken usel start på dagen.


Jag har varit i ett stort drama på Facebook en gång i tiden, det var med min "nuvarande bästa vän" Josefine Boysen. Herregud vilken bortkastad tid. Det enda vi fick ut av de dramat var huvudvärk. Människor som inte kände oss privat la sig i och hade sina åsikter och synpunkter, det blev så stort och infekterat. I efterhand kan jag se tillbaka på den situationen och se alla fel. Något som hade kunnat tas privat och blivit löst på 5 minuter blossade upp och blev offentligt med tusentals involverade personer. Tänk att det tog hela 6 månader om inte mer för att komma fram till en simpel lösning - Prata privat!


Jag och Josefine valde att lägga gammal groll bakom oss och satsa på vår vänskap igen, anledningen var för vi i grund och botten älskade varandra. Alla kanske inte har samma relation som vi har och då är det bättre man ser åt andra hållet och låter varandra va ifred. Ett önsketänkande som inte riktigt funkar i praktiken så länge den där gruppen med meningslösa människor vaknar upp varje morgon och ser fram mot att förstöra en annan människas liv. Det är så lätt att sitta skyddad bakom en mobil / dator och bete sig som ett arsle. Beter sig människor såhär i verkliga livet? Personligen tror jag inte de. Jag tror personer som själva mår dåligt och är missnöjda i sina egna liv använder internet som en soptunna där dom gå in i en karaktär och fly sitt annars deprimerade liv en stund. Det är sorgligt att andra människor ska behöva betala priset för att dom inte jobbar aktivt för sin egna lycka.


// Lite morgontankar

JELLICAS LIFESTYLE
© 2020 by Angelica Tärnsby.